Tillgång till arkiven

Nu vet vi tillräckligt mycket för att börja leta i arkiven, men på villket sätt bör vi närma oss akriven? Det finns ett antal alternativ, några är gratis, några kostar pengar. Har man sina förfäder på samma ort som man själv bor på kan det vara en god ide att besöka biblioteket för att lära känna sin lokalhistoria. Biblioteken kan ibland också ha kopior på kyrkböcker på mikrofilm eller på nätet. Det går också att beställa hem mikrokort för de socknar man vill ha, men ofta tas det då ut en avgift och det blir snart ganska dyrt. Det är inte heller särskilt effektivt då en ny beställning måste göras så fort släktingen har flyttat.

Ett annat alternativ är att besöka de olika landsarkiven, vilket också är gratis. Bor du en bit ifrån arkiven, eller råkar kanske arbeta under arbetstid så är detta inte heller ett särskilt lyckat projekt, och resor kostar också pengar. Det smidigaste och enlkaste är att forska på nätet. Givetvis är det mycket som inte finns på nätet, men för att komma igång och bygga ett släktträd så är det tillräckligt. Kyrkböckerna, vilka utgör stommen, finns tillgängliga, liksom bouppteckningar och en hel del andra arkiv. Det finns också ett begränsat antal register och sökbara databaser på nätet där du kan söka gratis.

Det finns tre företag som erbjuder abbonemang: Arkiv digital, SVAR och Genline (Ancestry). Jag föredrar personligen Arkiv digital, varför kommer jag att förklara längre ner. Dessa tre abbonemang kostar alla pengar, en bit över 1000-lappen per år. Arkiv Digital och Genline är privata företag medans SVAR - Svensk arkiviniformation - tillhör Riksarkivet. Skulle du ha släktingar i Norge, Danmark eller Lettland så finns deras folkbokföring gratis på nätet.

En stor orsak till varför våra kyrkoarkiv kom att bli mer tillgängliga är den amerikanska mormonkyrkan. De tror nämligen att de har som uppgift att släktforska och hitta sina egna släktingar varefter de skall omdöpas och därför räddas till evigt liv. För att de svenskättade medlemmarna i kyrkan skulle kunna släktforska så började de med att fotografera av det svenska kyrkoarkivet på mikrofilm, fram till år 1894. Mormonkyrkan genomförde denna filmning mellan 1948 och 1963 med ca 100 miljoner sidor ur de svenska arkiven. Som tack för hjälpen fick svenska staten en uppsättning av filmerna. På 1980-talet började man konventera dessa filmer till mikrokort (mikrofiche) som är mer lätthanterliga. Det är dessa mikrokort som vanligtvis finns tillgängliga, och det är dessa som du får tillgång till i ditigaliserad version hos Genline och SVAR.

Det är nu längesedan dessa mikrofilmer gjordes, de är i svartvitt och ofta med bristande kvalitet. Det är också dessa mikrofilmer som du får till biblioteken (ofta kopierade över till mikrokort), och det är även dessa du får söka i när du besöker arkiven.

För de flesta av oss så är det det absolut smidigast och i längden billigaste alternativet att betala för ett abbonemang hos en av dessa tre företag. Forskar du mycket och ofta blir det ändå billigare än att åka till arkiven eller betala biblioteken för att ta hem mikrokort från SVAR. Vi börjar med min favorit av dessa tre:

Arkiv Digital

Arkiv Digital nyfotograferar de gamla arkiven, vilket innebär en rejäl höjning av kvaliten. Det är förvånandsvärt hur mycket av det som var svårläst med mormonfilmerna faktiskt berodde på dåliga kopior och inte dåliga originalhandlingar. Arkiv Digitals onlinetjänst kallas AD Online och är mitt val beroende just på kvaliten. Företaget startade 2005 och deras första mål är att nyfotografera alla kyrkböcker fram till 1894. Detta är nu gjort i nästan hela landet, Stockholms län är ännu ej färdigt, liksom Jämtland, Härjedalen och Gotlands län. På de platser där man är färdigar så har företaget fortsatt att fotografera annat material såsom bouppteckningar, 1900-tals material, militära handlingar, Göta Kanals handlingar, mantalslängder, fångarkiv, domböcker, katemismilängder m.fl. Deras utbud ökar med ca 500.000 bilder i månaden, så råkar bara inte dina förfäder vara från Gotland, Härjedalen eller Jämtland så tycker jag att Arkiv Digital är det bästa valet.

SVAR

SVAR, Svensk Arkivinformation under Riksarkivet. Kyrkböckerna är scannade från mikrofilmerna och håller därför sämre kvalite än Arkiv Digital. Fördelen med SVAR är att de har många källor som inte Arkiv Digital har. Se gärna SVARs förteckning över vad som finns scannat.

Genline

Genline är numera uppköpt av amerikanska Ancestry. Företaget startade 1997 och var tidigt ute med att digitalisera kyrkböckerna. De har digitaliserade versioner av mormonernas mikrofilmer som nämnts ovan, fast för födda, vigda och döda är det endast fram till 1860, därefter använder Genline sig av SCBs material. Jag är inte överdirvet positiv till SCBs material då detta har samlats in för statistiska ändamål och är en andrahandskälla där information ofta saknas (huvudsaken var ju att få antalet människor rätt). Jag föredrar därför Arkiv Digitals tillvägagångssätt med kyrkoarkiven hela vägen.

Ancestry

Styrkan hos Ancestry är att de är störst i världen på att tillhandahålla digitaliserade arkiv för släktforskare runt om i världen, från Kina till USA. Ancestry blir därför ett ypperligt val när det blir dags att forska efter emmigranter, då de har emmigrantlistor och också folkbokföringen från USA.

Gratis databaser på nätet

Det finns en hel del databaser på nätet som är sökbara. Kom dock ihåg att de alla innehåller andrahandsinformation och kan därför innhålla fel och bör därför kollas mot huvudkällan. Dessa databaser skall ses som ett hjälpmedel vidare och är alltså komplement till arkiven snarare än att de ersätter dem.

SVAR har (än så länge) 1900 års folkräkning gratis för sökning.

Släktdata skriver av kyrkböcker, och deras register är fritt sökbart. Detta register är till stor hjälp när det t.ex. saknas husförhörslängder och man är osäker på t.ex. ett födelseår. De tar gjärna emot hjälp från frivilliga med att skriva av kyrkböcker.

DIS har en stor databas, Disbyt med över 22 miljoner poster som ständigt utökas när forskare skickar in sina resultat. Den har hjälpt mig framåt flera gånger.

1890 års folkräkning finns fritt sökbar för Västerbotten, Norbotten, Västernorrland, Jämtland och Värmlands län.

DDSS, Demografisk databas södra Sverige har avskrifter av födelse, vigsel, död och flyttningsböcker för en stor del av socknarna i Skåne.

Soldater kan sökas efter i Centrala Soldatregistret.

Gotländska släkter har uppgifter om ca 201.000 personer som bott på Gotland från 1500-talet till våra dagar.

Rotemansarkivet hos Stockholms Stadsarkiv är gratis sökbart, och i flera av rotarna finns det också möjlighet att få fram färgkopior direkt på nätet från källorna. För tiden från 1878 fram till 1926.

Svenska Avskrifter har samlat avskrifter från olika arkiv med en god sökfunktion.

Familysearch söker uppgifter från hela världen, sammanställda av The Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints, alltså mormonerna, som låg bakom mikrofilmningen av de svenska kyrkböckerna

På Ellis Island kan du söka i passagerarregister för de som landsteg i New York, vilket var en stor del av de svenska utvandrarna.

Söka efter utvandrade kan också göras via Emiweb, vill man ha mer mer utförlig information i sökresultaten så kostar det 500kr för ett år.

Norges arkiv finns tillgängligt för sökning med scannade kyrkböcker online.

Genealogiska Samfundet i Finland har också en stor sökbar databas.

Dansk Demografisk Databas är ett utmärkt verktyg för att leta släktingar i Danmark, och deras statliga arkiv finns gratis online.

Du har nu fått en översikt över hur du kan komma åt våra arkiv, nästa steg blir att gå in och börja forska i kyrkböckerna.

Källor

De båda bilderna på mikrofilmsläsaren och mikrofilmerna kommer från Wiki-rötter.

Kommentarer och diskussioner

blog comments powered by Disqus

För den som vill börja släktforska finns det en hel del böcker och litteratur att tillgå. Nedan finns några av de vanligaste böckerna, listade i de steg du troligtvis kan behöva använda dem:

Börja släktforska : genvägar till din släkts historia av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. Boken handlar om släktforskning under 1900-talet, med utgångsukt ur ett autentsikt exempel. Ger bland annat tips om hur man intervjuar äldre släktingar, inventerar gamla saker, förvaring och inventering av fotografier, folkbokföring, databaser, emigranter, källor utanför Sverige, DNA-forskning m.m. Boken är alltså en rejäl genomgång och fördjupning av de moment i släktforskningen som har avhandlats på den här sidan och är en bra fortsatt läsning för den som vill fördjupa sig i 1900-talets släktforskning.

Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2008 är kanske en av de mest kända läroböckerna i släktforskning. Har du tagit dig igenom släktforskningen på 1900-talet och vill börja släktforska på 1800-talet och bakåt så går den här boken igenom hur man skall gå till väga för att få stommen i forskningen. Boken går igenom kyrkoarkiven och de olika källorna där. En verklig familj följs till sutet av 1600-talet. Här finns utdrag ur källor med kommentar, allt från de äldsta kyrkoböckerna till 1900-talets källor och emigranthandlingar. Boken tar även upp hur man släktforskar med hjälp av datorn.

Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell. När du har kommit en bit bakåt i tiden i forskningen blir det också svårare att läsa vad som står i källorna. Övning behövs och det här är en lärobok för släktforskare som vill lära sig att läsa gammal stil. Första delen är en genomgång av det tyska skrivstilen som ligger till grund för texterna på 1600- och 1700-talen. Andra delen är autentiska skrifter med kommentarer. Boken har även övningsuppgifter med facit.

Ordbok för släktforskare av Kent Andersson och Henrik Anderö. När du släktforskar kommer du att hitta många gamla ord som inte längre används, särskilt gällande yrken och sjukdomar. Denna bok kan då komma väl till pass. Boken har ca 20,000 ord som är vanliga inom släktforskning från kyrkböcker, yrkesbeskrivningar m.m.

Släktforska vidare av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. När du har forskat i kyrkböckerna hittar du ofta ledtrådar till saker där du vill ha mer information, lära känna dina släktingar bättre. Den här boken är en fortsättning på Släktforska steg för steg och ger förslag om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att göra med livets olika skeden, t.ex. skola, utbildning, värnplikt, sjukdom, försäkring och beskattning. Man kan också hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika samhällsgrupper - adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän, arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän. Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare behandlas också. Här finns också råd kring invandring och minoriteter.

Släktforskarens ordbok: nyckeln till bouppteckningar av Barbro Lunsjö, 2009. För att få mer "kött på benen" är gamla bouppteckningar en utmärkt källa. Dock kan det ofta vara svårt att veta vad de gamla sakerna som omnämns faktiskt är för något.

Släktforskarna och Krigsarkivet: en vägvisare till de militära källorna av Bo Berg , Per Clason , Jan Dahlström , Lars Ericson och Ingrid Karlsson 2007. Boken tar upp forskning i de militära arkiven, en god hjälp för den som vill hitta mer om sina förfäder och släktingar som varit soldater, eller på annat sätt knutna till den svenska krigsmakten.

Mitt liv och min släkt av Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt, 2009. Denna bok hjälper dig att skapa en bok om din egen släkt. Guid till hur du trycker en egen släktbok. Kan vara till hjälp för den som vill ha inspiration för hur forskningen skall presenteras.

Eskil Fredriksson 2010-2014

eskilfredriksson at gmail.com