Hur du organiserar och sammanställer släktforskningen

Innan vi ger oss i kast med arkiven tror jag att det är bra att redan här titta närmare på hur forskningen kan organiseras och sammanställas. Promblemet med att bara sätta igång och samla material är att det lätt ganska fort kan bli ett tämligen omfattande material och det blir lätt att röra till det och förlora information. I princip finns det två sätt att hålla ordning på sin forskning, 1) den gamla hederliga pappersmetoden, eller 2) dataprogram.

Själv använder jag dataprogram och försöker scanna in så mycket som möjligt (dock skall ingen tro att detta är det mest beständiga sätt att förvara information på, snarare tvärt om). Men vi börjar med att titta på pappersmetoden, då den lägger grunden också för hur släktforskarprogrammen fungerar.

Bevarande av material

Kom ihåg att om du tänker förvara din forskning på papper så var noga med vilken typ av papper som du väljer. Det säkraste är att välja ett papper (och även pennor) där det på förpackningen står "Svenskt Arkiv", vilket betyder att pappret är godkänt ur arkivsynpunnkt. En handling på dåligt brukspapper kan förstöras inom ett årtionde, medans arkivpapper kan bestå i tusen år i god förvaring. Pärmar och plastmappar är inte heller bra för beständighet, snarare är det bättre med boxar, även för lagring av gamla fotografier.¹

I sammanhanget kan det också vara värt att nämna att digitalt lagrande också har sina begränsningar. Den genomsnittsliga livslängden för en hårddisk är ca 5 år och är därför ett ganska dåligt lagringsmedium. Dock förhindrar det att du råkar förstöra material genom att t.ex. spilla kaffe på det, hunden tuggar i sig det eller ett barn får för sig att rita mustasch och glasögon på de 100 år gamla korten.¹

Som jag ser det så är bästa lösningen att lagra alla gamla kort och material så väl som möjligt, men också med kopior både digitalt och pappersformat. Dela dessutom med dig av ditt material till släktingar, organisationer och andra intresserade. Skulle ditt material gå förlorat gå det då alltid att få kopior tillbaka.

Pappersmetod

Att upprätta en översikt över någons förfäder kallas antavla, och en översikt över avkomlingar kallas stamtavla. I en sådan släkttavla finns endast begränsat med utrymme för information, varför varje person vanligen har en ansedel (personblad).

En antavla utgår från en starperson, eller proband. Brukligt på antavlor är att de manliga förfäderna står till vänster om de kvinnliga.

För att kunna hålla ordning på förfäderna och för att kunna referera till rätt ansedel så är det vanligt att man använder sig av ett numreringssysten. De vanligaste är Kekulessytemet, Hagers system och Släktsskapsbeteckningar.

Med Kekulessystemet får starpersonen (eller probanden) nr. 1, fadern blir nr 2, modern nr 3. Kom ihåg att antalet förfäder fördubblas efter varje generation, vilket gör att det snart kan bli otympligt. Likaså visar inte systemet enskilda personers relation till startpersonen. En fördel med systemet är att det är vanligt.

Antavla enligt Kekulessystemet

8. Sture Fredriksson f 1889, S:t Sigfrid (H), d 1989 Färgaryd (N)

9. Tilda Persson f 1885, Järnboås (T), d 1955 Färgaryd (N)

10. Carl Petter Andersson f 1880 Slätthög (G), d 1949 Färgaryd (N)

11. Maria Petersdotter f 1885, Torup (N), d 1981 Färgaryd (N)

12. Frans Wahlgren f 1862, Vissefjärda (H), d 1942, Nottebäck (G)

13. Amanda Svensdotter f 1866, Sjösås (G), d 1942, Nottebäck (G)

14. Ernst Samuelsson f 1885, Nottebäck (G), d 1957, Nottebäck (G)

15. Ida Samuelsson f 1887, Nottebäck (G), d 1956, Nottebäck (G)

4. Sten-Sture Fredriksson f 1918, Färgaryd (N), d 1972 Färgaryd (N)

5. Anna Andersson f 1920, Färgaryd (N), d 2008 Färgaryd (N)

6. Sven Wahlgren f 1905, Nottebäck (G), d 1989 Nottebäck (G)

7. Aina Wahlgren f 1917, Nottebäck G, d 2002 Nottebäck (G)

2. Karl Fredriksson f 1949, Färgaryd (N)

3. Ingrid Wahlgren f 1949, Nottebäck (G)

1. Eskil Fredirksson f 1980, Åseda (G)

Hagerssystemet påminner och Kekulessystemet men anger varje generation med en rommersk siffra. Probandens (startpersonens) föräldrar blir då generation I, där fadern blir I:1, modern I:2. Istället för romerska tal kan även alfabetet användas.

Antavla enligt Hagerssystystemet

III:1 Sture Fredriksson f 1889, S:t Sigfrid (H), d 1989 Färgaryd (N)

III:2 Tilda Persson f 1885, Järnboås (T), d 1955 Färgaryd (N)

III:3 Carl Petter Andersson f 1880 Slätthög (G), d 1949 Färgaryd (N)

III:4 Maria Petersdotter f 1885, Torup (N), d 1981 Färgaryd (N)

III:5 Frans Wahlgren f 1862, Vissefjärda (H), d 1942, Nottebäck (G)

III:6 Amanda Svensdotter f 1866, Sjösås (G), d 1942, Nottebäck (G)

III:7 Ernst Samuelsson f 1885, Nottebäck (G), d 1957, Nottebäck (G)

III:8. Ida Samuelsson f 1887, Nottebäck (G), d 1956, Nottebäck (G)

II:1 Sten-Sture Fredriksson f 1918, Färgaryd (N), d 1972 Färgaryd (N)

II:2 Anna Andersson f 1920, Färgaryd (N), d 2008 Färgaryd (N)

II:3 Sven Wahlgren f 1905, Nottebäck (G), d 1989 Nottebäck (G)

II:4 Aina Wahlgren f 1917, Nottebäck G, d 2002 Nottebäck (G)

I:1 Karl Fredriksson f 1949, Färgaryd (N)

I:2 Ingrid Wahlgren f 1949, Nottebäck (G)

Eskil Fredirksson f 1980, Åseda (G)

Släktskapsbeteckningar innebär att man visar antavlan enligt förkortningar, individernas förhållande till startpersonen. f står för far, och m str för mor. Till exempel blir då mormors farfars mor mmffm.

Nackdelen med alla dessa system är att de efter några generationer blir för långa för att vara lättöverskådliga.

Antavla med släktskapsbeteckningar

fff Sture Fredriksson f 1889, S:t Sigfrid (H), d 1989 Färgaryd (N)

ffm Tilda Persson f 1885, Järnboås (T), d 1955 Färgaryd (N)

fmf Carl Petter Andersson f 1880 Slätthög (G), d 1949 Färgaryd (N)

fmm Maria Petersdotter f 1885, Torup (N), d 1981 Färgaryd (N)

mff Frans Wahlgren f 1862, Vissefjärda (H), d 1942, Nottebäck (G)

mfm Amanda Svensdotter f 1866, Sjösås (G), d 1942, Nottebäck (G)

mmf Ernst Samuelsson f 1885, Nottebäck (G), d 1957, Nottebäck (G)

mmm Ida Samuelsson f 1887, Nottebäck (G), d 1956, Nottebäck (G)

ff Sten-Sture Fredriksson f 1918, Färgaryd (N), d 1972 Färgaryd (N)

fm Anna Andersson f 1920, Färgaryd (N), d 2008 Färgaryd (N)

mf Sven Wahlgren f 1905, Nottebäck (G), d 1989 Nottebäck (G)

mm Aina Wahlgren f 1917, Nottebäck G, d 2002 Nottebäck (G)

f Karl Fredriksson f 1949, Färgaryd (N)

m Ingrid Wahlgren f 1949, Nottebäck (G)

Eskil Fredirksson f 1980, Åseda (G)

Stamtavla utgår från en person och visar dennas ättlignar. Stamtavlan kan snabbt bli mycket omfattande då antalet personer inte är begränsat av naturliga skäl, så som en antavla är. Någon generation med många barn och antalet personer blir mycket högt. Inom borgerlig och adelsgenealogi är det därför vanligt att man anser att en person endast kan tillhöra en ätt och att släktskapet därför räknas efter mannen och att man därför endast redovisar ättlingar utefter mannen.

Detta system är mestadels en fånig gammal tradition, och skulle man nu vara tvungen att begränsa antalet ättlingar så vore det mer naturligt att räkna bort männen istället för kvinnorna, då det historiskt endast går att vara säker på att en kvinna är ens mor, medans man inte alls kan vara lika säker på att ens far är ens biologiska far. Det finns t.o.m. uppskattningar på att så många som 10% av befolkningen i verkligheten har en annan far än de tror att de har. Tänk då tillbaka i tiden utan DNA-tester för att förstå att för att vara på den säkra sidan torde det snarare vara så att männen sållas bort.

Istället för att här diskutera s.k. agnatiska stamtavlor så anser jag att det är bättre att den som forskar själv forskar hur mycket eller hur lite och i vilka grenar som denne tycker är mest intressant. Skulle vi använda oss av gamla adliga traditioner angående stamtavlor så måste vi samtidigt också erkänna att den svenska kronan numera har överlämnats från Bernadottesläkten och numera tillhör huset Westling.

Datorprogram

Det kanske smidigaste sättet att organisera och hålla koll på sin forskning är genom att använda ett datorprogram. Detta gör det mycket lättare att hålla ordning på en stor mängd information och söka, sortera, sammanställa och göra utskrifter.Många program gör det också möjligt att göra utskrifter som böcker, tabellformat och som hemsidor.

Det finns ett ganska stort antal med släktforskningsprogram, de tre vanligaste i Sverige är Disgen, MinSläkt och Holger.

Disgen

Disgen ges ut av föreningen Dis - Föreningen för datorhjälp i släktforskning. För att kunna köpa programmet måste man vara medlem i föreningen. Att bli medlem kostar 130kr per år, Disgen kostar 750kr. Disgen är ett av de mer avancerade programmen på marknaden (och även mitt val), där du också lätt kan skicka in ditt eget material och jämföra med andra forskares, vilket är ett utmärkt verktyg när man har kört fast någonstans. Du kan också ladda ner en demoversion av programmet.

MinSläkt

MinSläkt ges ut av Dannbergs Data och är också ett mycket populärt program. Något enklare än Disgen, men också billigare. Kostar 350kr. Demoversion finns.

Holger

Holger har funnits på marknaden mycket länge och är också det ett populärt program. Programmet kostar 795kr och här är en länk till demoversionen.

Anarkiv

Anarkiv har två versioner, en pro och en light. Light är gratis och kan laddas ner här, pro-versionen kostar 900kr.

Andra program på svenska på marknaden är GeneWeb, och Winfamily. Det finns också en hel del program på engelska. Det finns också hemsidor där du kan lägga upp släktträd och information gratis (men då endast med begränsad tillgång till andras forskning) såsom Familjeband och Ancestry.se.

Så nu har du gått träffat dina gamla släktingar, inventerat gamla bilder, antagligen skaffat dig ett datorprogram för släktforskning (eller sitter på en gratis demo-version) och nu börjar det bli dags att bekanta sig med arkiven. För mer information och inspiration om din forskning rekommenderas boken Mitt liv och min släkt av Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt.

Källor och länkar:

1 Nättidningen Rötter, Börja släktforska, 2010-10-25

Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds forum. Här finns bl.a. diskussioner om dataprogram, hur man sätter igång med släktforskningen och många andra ämnen.

Kommentarer och diskussioner

blog comments powered by Disqus

För den som vill börja släktforska finns det en hel del böcker och litteratur att tillgå. Nedan finns några av de vanligaste böckerna, listade i de steg du troligtvis kan behöva använda dem:

Börja släktforska : genvägar till din släkts historia av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. Boken handlar om släktforskning under 1900-talet, med utgångsukt ur ett autentsikt exempel. Ger bland annat tips om hur man intervjuar äldre släktingar, inventerar gamla saker, förvaring och inventering av fotografier, folkbokföring, databaser, emigranter, källor utanför Sverige, DNA-forskning m.m. Boken är alltså en rejäl genomgång och fördjupning av de moment i släktforskningen som har avhandlats på den här sidan och är en bra fortsatt läsning för den som vill fördjupa sig i 1900-talets släktforskning.

Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2008 är kanske en av de mest kända läroböckerna i släktforskning. Har du tagit dig igenom släktforskningen på 1900-talet och vill börja släktforska på 1800-talet och bakåt så går den här boken igenom hur man skall gå till väga för att få stommen i forskningen. Boken går igenom kyrkoarkiven och de olika källorna där. En verklig familj följs till sutet av 1600-talet. Här finns utdrag ur källor med kommentar, allt från de äldsta kyrkoböckerna till 1900-talets källor och emigranthandlingar. Boken tar även upp hur man släktforskar med hjälp av datorn.

Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell. När du har kommit en bit bakåt i tiden i forskningen blir det också svårare att läsa vad som står i källorna. Övning behövs och det här är en lärobok för släktforskare som vill lära sig att läsa gammal stil. Första delen är en genomgång av det tyska skrivstilen som ligger till grund för texterna på 1600- och 1700-talen. Andra delen är autentiska skrifter med kommentarer. Boken har även övningsuppgifter med facit.

Ordbok för släktforskare av Kent Andersson och Henrik Anderö. När du släktforskar kommer du att hitta många gamla ord som inte längre används, särskilt gällande yrken och sjukdomar. Denna bok kan då komma väl till pass. Boken har ca 20,000 ord som är vanliga inom släktforskning från kyrkböcker, yrkesbeskrivningar m.m.

Släktforska vidare av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. När du har forskat i kyrkböckerna hittar du ofta ledtrådar till saker där du vill ha mer information, lära känna dina släktingar bättre. Den här boken är en fortsättning på Släktforska steg för steg och ger förslag om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att göra med livets olika skeden, t.ex. skola, utbildning, värnplikt, sjukdom, försäkring och beskattning. Man kan också hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika samhällsgrupper - adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän, arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän. Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare behandlas också. Här finns också råd kring invandring och minoriteter.

Släktforskarens ordbok: nyckeln till bouppteckningar av Barbro Lunsjö, 2009. För att få mer "kött på benen" är gamla bouppteckningar en utmärkt källa. Dock kan det ofta vara svårt att veta vad de gamla sakerna som omnämns faktiskt är för något.

Släktforskarna och Krigsarkivet: en vägvisare till de militära källorna av Bo Berg , Per Clason , Jan Dahlström , Lars Ericson och Ingrid Karlsson 2007. Boken tar upp forskning i de militära arkiven, en god hjälp för den som vill hitta mer om sina förfäder och släktingar som varit soldater, eller på annat sätt knutna till den svenska krigsmakten.

Mitt liv och min släkt av Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt, 2009. Denna bok hjälper dig att skapa en bok om din egen släkt. Guid till hur du trycker en egen släktbok. Kan vara till hjälp för den som vill ha inspiration för hur forskningen skall presenteras.

Eskil Fredriksson 2010-2011

eskilfredriksson at gmail.com