När du
släktforskar finns det flera olika vägar att gå för att lära känna sina
släktingar och förfäder bättre. Möjligheterna är väldigt många och
nästan outtömliga, tänk bara på att vi i de svenska arkiven har många
hyllmil med arkivmaterial. Att forska i arkiven är dock inte det enda
tillvägagångssätter (även om det för en väl genomförd forskning torde
vara ofrånkomligt att undvika våra arkiv) och borde absolut inte vara
det första steget.
Materialet om våra förfäder är så otroligt omfattande att det finns
mycket att få ut, och för de som går riktigt på både djupet och bredden
kan det ofta bli en livslång hobby.
Första steget: Leta i din närhet
När du
börjar släktforska finns det egentligen bara en sak som det är bråttom
med och som borde ha absolut första prioritet över någonting annat och
det är att träffa och prata med äldre släktingar. Gå igenom dina foton,
brev och gamla saker som du har hemma. Ordna dem så du vet var de kommer
ifrån, vilka som omtalas i breven och vilka människor som finns på
fotona. Kartlägg så mycket som möjligt av vad du kan få ut av nu levande
personer. Besök din faster och morbror, kusiner eller kanske några
syskon till dina far och morföräldrar. Kanske finns det någon gammal
granne eller vän till din farfar och farmor i livet som kan berätta om
dem. Kartlägg givetvis så mycket som möjligt i fråga om var och när dina
släktingar är födda, men det viktigaste är nog följande:
Scanna in och kopiera gamla fotografier. Försök så långt det går att
ta reda på vilka männiksor som finns på fotona. Det finns idag
massor av gamla foton som ligger hemma hos folk, men det finns inte
längre någon i livet som kan berätta vilka som är på dem. Skriv ner
på baksidan av fototgrafierna vilka det är och annan information.
Efter att ha scannat fotografierna kan det vara en god ide att dela
med sig av dem på
Rötters porträttfynd. Har du tur kan det då också
hända att någon lyckas hjälpa dig att identifiera en del av de foton
du själv inte har lyckats identifiera. Ju längre du väntar med att
ta fram och identifiera gamla fotografier, ju fler foton kommer att
träda in i glömska och kommer aldirg någonsin att kunna
indentifieras.
Intervjua och splea gärna in gamla släktingar, låt dem berätta så
mycket som möjligt om gamla tider och vad de vet. Skulle de ha svårt
att komma igång så kan det vara en god ide att börja med gamla
fotografier för att friska upp minnet. Själv gjorde jag ett flertal
inspelningar med gamla släktingar på 90-talet, trots att det bara är
15 år sedan så är väldigt få av dem fortfarande i livet.
Glöm
inte heller att fråga efter gamla tidningsurklipp och brev (om du
har tur kan det bland annat finnas gamla amerikabrev sparade).
Digitalisera och organisera allt vad du har hittat och har i din
omgivning samt hos släktingar gällande fotografier, brev,
tidningsurklipp, inspelningar, video m.m. Gör också nya inspelningar
med äldre släktingar och deras bekanta. Det finns också företag som
kan hjälpa dig med att digitalisera gamla video och
ljudinspelningar.
Ta
gärna mycket foton på gamla möbler, byggnader, gravstenar m.m.
Glöm
inte att vara nästan fånigt noggrann med att skriva ner källor, tid
för intervjuer m.m. Jag var själv slarvig med detta i början och det
straffar sig alltid längre fram. Materialet kommer snart att bli
allt för stort för att hålla reda på om man inte redan från början
har varit noggrann.
När du
har fått en god bild av hur din närmaste släkt ser ut från nu levande
äldre släktingar kan det vara dags för arkiven. Glöm inte att fortsätta
hålla god kontakt med dina äldre släktingar och deras bekanta, det dykar
alltid upp nya saker som varken du eller de har tänkt på tidigare. Be
också gärna om förslag på andra personer du kan besöka som kanske vet
mer om din släkt.
Efter de
här besöken och kartläggningen torde du ha en ganska god bild av hur
dina mor och farföräldrar samt hur deras föräldrar levde. När det är
dags att söka i arkiven kan det vara bra att ha till hands information
om dina äldre släktingar levde. Beroende på hur säker information du har
fått gällande födelsedatum och ort (socken) för dina förfäder kan det
vara en god ide att komplettera med CD-skivan Sveriges dödbok 1901-2009.
Väljer du att gå till något arkiv och forska så finns den ofta där.
Väljer du att sitta hemma och forska vid datorn så kan det vara bra att
veta att ingen av de företag som erbjuder släktforskartjänster på nätet
har någon information sedan efter 1940 beroende på 70-årig
sekretessgräns gällande personuppgifter. Genom att slå upp gamla
släktingar i Sveriges dödbok (såtillvida du inte har fått denna
information från dina släktingar redan) går det att få fram information
om var och när dessa är födda, information som du sedan kan använda för
att hitta dem i arkiven.
Så,
beväpna dig nu med namn, födelsedatum och födelseort (socken och län) på
de du vill söka efter. Har du inte lyckats med detta så får Sveriges
dödbok 1901-2009 vara till hjälp för att söka efter mer exakta uppgifter
för dina förfäder. CDn finns på många arkiv och bibiliotek, annars går
den också att köpa i Släkforskarförbundets
bokandel. Skulle du vilja
fördjupa dig i 1900-talets släktforskning, eller har problem att komma
vidare, förbi detta århundade rekommenderas boken Börja släktforska :
genvägar till din släkts historia.
Mer information om boken finns i kollumnen intill.
Nu har
du gått igenom den första och kanske viktigaste steget i
släktforskningen, och det börjar bli dags att titta i arkiven. Innan vi
tittar på arkvien så är det dock tid för att ta en titt på hur du
kan organisera forskningen, dataprogram och andra hjälpmedel.
För
den som vill börja släktforska finns det en hel del böcker och
litteratur att tillgå. Nedan finns några av de vanligaste böckerna,
listade i de steg du troligtvis kan behöva använda dem:
Börja släktforska :
genvägar till din släkts historiaav Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. Boken
handlar om släktforskning under 1900-talet, med utgångsukt ur
ett
autentsikt
exempel. Ger bland annat tips om hur man intervjuar äldre
släktingar, inventerar gamla saker, förvaring och inventering
av fotografier, folkbokföring, databaser, emigranter, källor utanför Sverige, DNA-forskning m.m.Boken är alltså en rejäl
genomgång och fördjupning av de moment i släktforskningen som
har avhandlats på den här sidan och är en bra fortsatt läsning
för den som vill fördjupa sig i 1900-talets släktforskning.
Släktforska steg för stegav Per Clemensson och Kjell Andersson, 2008 är kanske en av de
mest kända läroböckerna i släktforskning.
Har du tagit dig igenom släktforskningen på 1900-talet och vill
börja släktforska på 1800-talet och bakåt så går den här boken
igenom hur man skall gå till väga för att få stommen i
forskningen. Boken går igenom kyrkoarkiven och de olika källorna
där. En verklig
familj följs till sutet av 1600-talet.
Här finns utdrag ur källor med
kommentar, allt från de äldsta kyrkoböckerna till 1900-talets
källor och emigranthandlingar. Boken tar även upp hur man
släktforskar med hjälp av datorn.
Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa
gammal handstil av Henrik Anderö och Elisabeth
Thorsell. När du har kommit en bit bakåt i tiden i forskningen
blir det också svårare att läsa vad som står i källorna. Övning
behövs och det här är en lärobok för släktforskare som vill lära
sig att läsa gammal stil. Första delen är en genomgång av det
tyska skrivstilen som ligger till grund för texterna på 1600-
och 1700-talen. Andra delen är autentiska skrifter med
kommentarer. Boken har även övningsuppgifter med facit.
Ordbok för släktforskare
av Kent Andersson och Henrik Anderö. När du släktforskar kommer
du att
hitta många gamla ord som inte längre används, särskilt
gällande yrken och sjukdomar. Denna bok kan då komma väl till
pass. Boken har ca 20,000 ord som är vanliga inom släktforskning
från kyrkböcker, yrkesbeskrivningar m.m.
Släktforska vidare
av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. När du har forskat
i kyrkböckerna hittar du ofta ledtrådar till saker där du vill
ha mer information, lära känna dina släktingar bättre. Den här
boken är en fortsättning på Släktforska steg för stegoch ger
förslag
om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att
göra med livets olika skeden, t.ex. skola,
utbildning, värnplikt, sjukdom,
försäkring och beskattning. Man kan också
hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika
samhällsgrupper - adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän,
arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän.
Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare
behandlas också. Här finns också råd kring invandring och
minoriteter.
Släktforskarens ordbok: nyckeln till bouppteckningar av Barbro Lunsjö, 2009. För att
få mer "kött på benen" är gamla bouppteckningar en utmärkt
källa. Dock kan det ofta vara svårt att veta vad de gamla
sakerna som omnämns faktiskt är för något.
Släktforskarna och Krigsarkivet: en vägvisare
till de militära källorna av Bo Berg
, Per Clason ,
Jan Dahlström ,
Lars Ericson och
Ingrid Karlsson
2007. Boken tar upp forskning i de militära arkiven, en god
hjälp för den som vill hitta mer om sina förfäder och släktingar
som varit soldater, eller på annat sätt knutna till den svenska
krigsmakten.
Mitt liv och min släktav Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt, 2009. Denna bok hjälper
dig att skapa en bok om din egen släkt. Guid till hur du trycker
en egen släktbok. Kan vara till hjälp för den som vill ha
inspiration för hur forskningen skall presenteras.