Min släktforskning

 

 

Hur du

börjar släktforska

 

När du släktforskar finns det flera olika vägar att gå för att lära känna sina släktingar och förfäder bättre. Möjligheterna är väldigt många och nästan outtömliga, tänk bara på att vi i de svenska arkiven har många hyllmil med arkivmaterial. Att forska i arkiven är dock inte det enda tillvägagångssätter (även om det för en väl genomförd forskning torde vara ofrånkomligt att undvika våra arkiv) och borde absolut inte vara det första steget.

Materialet om våra förfäder är så otroligt omfattande att det finns mycket att få ut, och för de som går riktigt på både djupet och bredden kan det ofta bli en livslång hobby.

Första steget: Leta i din närhet

När du börjar släktforska finns det egentligen bara en sak som det är bråttom med och som borde ha absolut första prioritet över någonting annat och det är att träffa och prata med äldre släktingar. Gå igenom dina foton, brev och gamla saker som du har hemma. Ordna dem så du vet var de kommer ifrån, vilka som omtalas i breven och vilka människor som finns på fotona. Kartlägg så mycket som möjligt av vad du kan få ut av nu levande personer. Besök din faster och morbror, kusiner eller kanske några syskon till dina far och morföräldrar. Kanske finns det någon gammal granne eller vän till din farfar och farmor i livet som kan berätta om dem. Kartlägg givetvis så mycket som möjligt i fråga om var och när dina släktingar är födda, men det viktigaste är nog följande:

  • Scanna in och kopiera gamla fotografier. Försök så långt det går att ta reda på vilka männiksor som finns på fotona. Det finns idag massor av gamla foton som ligger hemma hos folk, men det finns inte längre någon i livet som kan berätta vilka som är på dem. Skriv ner på baksidan av fototgrafierna vilka det är och annan information. Efter att ha scannat fotografierna kan det vara en god ide att dela med sig av dem på Rötters porträttfynd. Har du tur kan det då också hända att någon lyckas hjälpa dig att identifiera en del av de foton du själv inte har lyckats identifiera. Ju längre du väntar med att ta fram och identifiera gamla fotografier, ju fler foton kommer att träda in i glömska och kommer aldirg någonsin att kunna indentifieras.

  • Intervjua och splea gärna in gamla släktingar, låt dem berätta så mycket som möjligt om gamla tider och vad de vet. Skulle de ha svårt att komma igång så kan det vara en god ide att börja med gamla fotografier för att friska upp minnet. Själv gjorde jag ett flertal inspelningar med gamla släktingar på 90-talet, trots att det bara är 15 år sedan så är väldigt få av dem fortfarande i livet.

  • Glöm inte heller att fråga efter gamla tidningsurklipp och brev (om du har tur kan det bland annat finnas gamla amerikabrev sparade).

  • Digitalisera och organisera allt vad du har hittat och har i din omgivning samt hos släktingar gällande fotografier, brev, tidningsurklipp, inspelningar, video m.m. Gör också nya inspelningar med äldre släktingar och deras bekanta. Det finns också företag som kan hjälpa dig med att digitalisera gamla video och ljudinspelningar.

  • Ta gärna mycket foton på gamla möbler, byggnader, gravstenar m.m.

  • Glöm inte att vara nästan fånigt noggrann med att skriva ner källor, tid för intervjuer m.m. Jag var själv slarvig med detta i början och det straffar sig alltid längre fram. Materialet kommer snart att bli allt för stort för att hålla reda på om man inte redan från början har varit noggrann.

När du har fått en god bild av hur din närmaste släkt ser ut från nu levande äldre släktingar kan det vara dags för arkiven. Glöm inte att fortsätta hålla god kontakt med dina äldre släktingar och deras bekanta, det dykar alltid upp nya saker som varken du eller de har tänkt på tidigare. Be också gärna om förslag på andra personer du kan besöka som kanske vet mer om din släkt.

Efter de här besöken och kartläggningen torde du ha en ganska god bild av hur dina mor och farföräldrar samt hur deras föräldrar levde. När det är dags att söka i arkiven kan det vara bra att ha till hands information om dina äldre släktingar levde. Beroende på hur säker information du har fått gällande födelsedatum och ort (socken) för dina förfäder kan det vara en god ide att komplettera med CD-skivan Sveriges dödbok 1901-2009. Väljer du att gå till något arkiv och forska så finns den ofta där. Väljer du att sitta hemma och forska vid datorn så kan det vara bra att veta att ingen av de företag som erbjuder släktforskartjänster på nätet har någon information sedan efter 1940 beroende på 70-årig sekretessgräns gällande personuppgifter. Genom att slå upp gamla släktingar i Sveriges dödbok (såtillvida du inte har fått denna information från dina släktingar redan) går det att få fram information om var och när dessa är födda, information som du sedan kan använda för att hitta dem i arkiven.

Så, beväpna dig nu med namn, födelsedatum och födelseort (socken och län) på de du vill söka efter. Har du inte lyckats med detta så får Sveriges dödbok 1901-2009 vara till hjälp för att söka efter mer exakta uppgifter för dina förfäder. CDn finns på många arkiv och bibiliotek, annars går den också att köpa i Släkforskarförbundets bokandel. Skulle du vilja fördjupa dig i 1900-talets släktforskning, eller har problem att komma vidare, förbi detta århundade rekommenderas boken Börja släktforska : genvägar till din släkts historia. Mer information om boken finns i kollumnen intill.

Nu har du gått igenom den första och kanske viktigaste steget i släktforskningen, och det börjar bli dags att titta i arkiven. Innan vi tittar på arkvien så är det dock tid för att ta en titt på hur du kan organisera forskningen, dataprogram och andra hjälpmedel.

Kommentarer och diskussioner

blog comments powered by Disqus

 

 

   

För den som vill börja släktforska finns det en hel del böcker och litteratur att tillgå. Nedan finns några av de vanligaste böckerna, listade i de steg du troligtvis kan behöva använda dem:

Börja släktforska : genvägar till din släkts historia av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. Boken handlar om släktforskning under 1900-talet, med utgångsukt ur ett autentsikt exempel. Ger bland annat tips om hur man intervjuar äldre släktingar, inventerar gamla saker, förvaring och inventering av fotografier, folkbokföring, databaser, emigranter, källor utanför Sverige, DNA-forskning m.m. Boken är alltså en rejäl genomgång och fördjupning av de moment i släktforskningen som har avhandlats på den här sidan och är en bra fortsatt läsning för den som vill fördjupa sig i 1900-talets släktforskning.

Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2008 är kanske en av de mest kända läroböckerna i släktforskning. Har du tagit dig igenom släktforskningen på 1900-talet och vill börja släktforska på 1800-talet och bakåt så går den här boken igenom hur man skall gå till väga för att få stommen i forskningen. Boken går igenom kyrkoarkiven och de olika källorna där. En verklig familj följs till sutet av 1600-talet. Här finns utdrag ur källor med kommentar, allt från de äldsta kyrkoböckerna till 1900-talets källor och emigranthandlingar. Boken tar även upp hur man släktforskar med hjälp av datorn.

Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell. När du har kommit en bit bakåt i tiden i forskningen blir det också svårare att läsa vad som står i källorna. Övning behövs och det här är en lärobok för släktforskare som vill lära sig att läsa gammal stil. Första delen är en genomgång av det tyska skrivstilen som ligger till grund för texterna på 1600- och 1700-talen. Andra delen är autentiska skrifter med kommentarer. Boken har även övningsuppgifter med facit.

Ordbok för släktforskare av Kent Andersson och Henrik Anderö. När du släktforskar kommer du att hitta många gamla ord som inte längre används, särskilt gällande yrken och sjukdomar. Denna bok kan då komma väl till pass. Boken har ca 20,000 ord som är vanliga inom släktforskning från kyrkböcker, yrkesbeskrivningar m.m.

Släktforska vidare av Per Clemensson och Kjell Andersson, 2009. När du har forskat i kyrkböckerna hittar du ofta ledtrådar till saker där du vill ha mer information, lära känna dina släktingar bättre. Den här boken är en fortsättning på Släktforska steg för steg och ger förslag om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att göra med livets olika skeden, t.ex. skola, utbildning, värnplikt, sjukdom, försäkring och beskattning. Man kan också hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika samhällsgrupper - adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän, arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän. Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare behandlas också. Här finns också råd kring invandring och minoriteter.

Släktforskarens ordbok: nyckeln till bouppteckningar av Barbro Lunsjö, 2009. För att få mer "kött på benen" är gamla bouppteckningar en utmärkt källa. Dock kan det ofta vara svårt att veta vad de gamla sakerna som omnämns faktiskt är för något.

Släktforskarna och Krigsarkivet: en vägvisare till de militära källorna av Bo Berg , Per Clason , Jan Dahlström , Lars Ericson och Ingrid Karlsson 2007. Boken tar upp forskning i de militära arkiven, en god hjälp för den som vill hitta mer om sina förfäder och släktingar som varit soldater, eller på annat sätt knutna till den svenska krigsmakten.

Mitt liv och min släkt av Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt, 2009. Denna bok hjälper dig att skapa en bok om din egen släkt. Guid till hur du trycker en egen släktbok. Kan vara till hjälp för den som vill ha inspiration för hur forskningen skall presenteras.

Eskil Fredriksson 2010-2011

eskilfredriksson at gmail.com

godaddy stats